Måste slå ett slag för sköna taxichaffisar som oavsett tidpunkt kan ge sig in i långa diskussioner. I lördags natt (ca: 04:00-04-15) var det en rocker/hippie som hade på "Poison" med "Alice Cooper" på hög volym.
Efter att jag glatt hade berättat att just den låten är en personlig favorit (och att jag haft "Trash" på kassettband) berättade han om ett live gig med Alice Cooper på 70-talet. Jag kontrade med att bl.a. berätta att han egentligen heter Vincent Damon Furnier och att "Alice Cooper" var en gammal häxa på medeltiden som brändes på bål...
Efter att ha varit framme vid slutdestinationen i ca:10 min och båda hade raljerat med kunskaper avrundar jag av den mkt intressanta rockhistoria-diskussionen och går ut...
Det är något speciellt med gamla rockrävar, oavsett ålder och situation så råder alltid en ömsesidig respekt, framförallt med några glas innanför västen... Long live rock n' roll!
